Medan Pripps gamla bryggeri i Bromma utvecklas till en ny mötesplats full av liv och rörelse spelar arkivarien och konsthistorikern Hampus Busk en avgörande roll. Han har tagit sig an ett enormt arbete med att sortera, bevara och katalogisera bryggeriets historiska ritningar och dokument. Ett arbete som inte bara handlar om att bevara gamla papper, utan också om att skapa en bro mellan dåtid och framtid.
En bakgrund i kultur och historia
Hampus Busk har under många år arbetat med samtidsdokumentation och pedagogiska projekt kopplade till kulturarv. Hans bakgrund inom konsthistoria och curatorverksamhet samt intresset för antikvariska värden ledde honom in på arkiv- och dokumentationsarbete. Under sin karriär har han varit involverad i en rad kulturhistoriska projekt, där han bland annat arbetat med Rosendals slott och som sakkunnig kopplat till Galärvarvsområdet i plan- och byggfrågor. Han har även skrivit tolv böcker, många av dem med fokus på platsers historia och dokumentation. Efter flera år som egenföretagare tog han tjänst på Stockholms stad som arkivarie med särskilt fokus på stadsbyggnad. En av hans första stora uppgifter blev att bringa ordning i Stockholms stads ritningsarkiv, ett omfattande arbete som resulterade i sorteringen av 56 000 ritningar. Parallellt har han varit en del av Stadsarkivets uppdragsverksamhet, där han fungerar som konsult i arkiv- och informationshanteringsfrågor.
Bland byggdagböcker och bortglömda kontrakt
När Stockholms stad 2004 köpte Pripps bryggeri följde ett stort ritnings- och dokumentationsarkiv med fastigheten. Under årens lopp hade materialet hamnat i oordning. Hampus kontaktades för att reda ut situationen. Första steget var att identifiera vad som faktiskt fanns i arkivet, vilket visade sig vara en blandning av byggnadshandlingar, ett antal tusen ritningar och byggdagboken från det att man byggde fabriken. Plus alla kontrakt på underentreprenörer och inredningsfirmor – vilka som byggde vad och hur det gick. Delar av arkivet hade länge legat orört, vilket krävde en noggrann inventering och sanering av materialet. En viktig del av arbetet var även att säkerställa att de ritningar som skulle sparas följde stadens arkivregler och riktlinjer.
Från ritningskaos till historisk skatt
Men arbetet handlar inte bara om att bevara historia. Ritningarna har också ett stort praktiskt värde. Byggentreprenörer som arbetar med bryggeriets omvandling använder dem för att förstå byggnadens struktur och undvika att skada viktiga installationer.
– På så sätt blir det historiska materialet en resurs även i nutiden, menar Hampus.
Han ser också ett stort värde i att stockholmarna ska kunna ta del av stadens industrihistoria.
– Dokumentationen kan användas av forskare, arkitekter och allmänheten. Det skulle vara jättekul att om några år kunna skicka gymnasieklasser eller arkitekturstudenter hit för att se hur man faktiskt hanterar historia i praktiken.
Historia och hållbarhet går hand i hand
Med sin passion för historia och bevarande är Hampus Busk en central del av det pågående arbetet med att förena dåtid och framtid i Bryggeriet största återbruksprojekt.
– Det som också gör det så spännande är att projektet visar att storskaligt återbruk fungerar. Det handlar inte bara om att spara dokument, utan om att bevara byggnader och att återanvända material och inredning.
När uppdraget går in i sin slutfas hoppas Hampus att hans arbete bidrar till att göra Bryggeriet till en förebild för hållbar stadsutveckling.
– Det är en fantastisk känsla att veta att dokumentationen och platsens historia kommer att leva vidare. Att vi skapar ett långsiktigt kulturhistoriskt värde för allmänheten och säkrar möjligheten till forskning.
