
I Bryggeriet är hållbarhet en grundprincip. Platsens historia tas till vara samtidigt som nya lösningar prövas för framtidens stadsutveckling. Genom återbruk, cirkulära materialflöden och långsiktiga samarbeten minskar klimatavtrycket, samtidigt som platsen öppnas upp för människor, verksamheter och sammanhang som bidrar till social hållbarhet.
Hur kan en tidigare industrifastighet bli en resurs i sig?
På Bryggeriet prövas nya sätt att bygga vidare på det som redan finns. Från återbruk av byggmaterial till pilotprojekt och strukturer som kan skalas upp i framtida stadsutveckling.
Men hållbarhet handlar också om människor. Genom samverkan, tillgängliga miljöer och verksamheter med lokal förankring formas en plats som är tänkt att användas, delas och hålla över tid. Här möts miljömässigt ansvar och sociala värden i praktiken.

- För mig är social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet centrala frågor, säger Stefan Mossvall, fastighetsutvecklare på S:t Erik Markuteckling AB, ett bolag inom Stockholms stad och ägare av Bryggeriet.
Bryggeriet i Bromma är i förvandling. Inte bara fysiskt, utan också i sättet att tänka kring resurser. Med ett nytt idrottscentrum och ombyggda lokaler på gång, har platsen blivit scen för ett pilotprojekt i återbruk, där gamla material får nytt liv.


I hjärtat av Bryggeriet i Bromma, i de gamla Pripps lokalerna på Bryggerivägen 18, sprudlar det av nya idéer. Här har Materialmagasinet skapat en plats där scenbyggen, rekvisita och utställningsmaterial får nytt liv i helt nya sammanhang.
